Plotsligt kom det fyra lejon pa vagen

Berättelse från resan Västra Indien.

Fran Diu akte vi till den mycket lilla staden Sasan Gir med tag. Det ar roligt att aka tag i Indien! Fonstrena ar oppna och det flaktar behagligt. Dessutom far man snabbt manga nya vanner. Jag hade min lilla bilderbok fran Sverige med mig, vilket visade sig vara en hit. Efter att ha visat den var jag kompis med halva vagnen.

Efter fyra timmar pa taget kom vi till Sasan Gir och dar fick vi inte ga ut ensamma efter morkrets inbrott, eftersom det i den har delen av Gujarat hander flera ganger i veckan att manniskor blir attackerade av leoparder. Pa kvallen hade jag svart att somna; det pirrade i magen som nar jag var liten; Jag ska pa safari imorgon!

Nasta morgon gick vi upp klockan 05:00. Det var kallt och vi hade palsat pa oss allt vi hade i kladvag. Nar vi satte oss i de oppna jeeparna och for in i den morka skogen stod manen full pa himlen och det var stjarnklart. Medan det sakta blev ljusare och ljusare skumpade vi fram och sag en mangd djur: olika sorters hjortar, ugglor, “kingfisher-bird” och andra faglar. Sa for vi uppfor en liten backe och plotsligt sa var lokala guide; “Det ar fyra lejon dar framme!” Det kandes overkligt nar vi korde fram och jag sjalv sag de stora djuren. Kameran gick varm, men en av mina reskamrater viskade till mig “Kom ihag att uppleva ocksa, inte bara fota”. Sa gick lejonen forbi jeepen, sag mig i ogonen och forsvann bortot vagen. Da kom tva till och var guide sa till oss “You are very, very lucky, it is extremely rare that people come this close to the lions”. Lejonhonan la sig en bit fran jeepen och borjade gora ett ropande ljud, for att kalla pa resten av sin familj. Det sista vi sag av lejonen var hur hanen i gruppen lekte med en av honorna, precis som vanliga katter gor. Omtumlade for vi tillbaka till byn och berattade for var reseledare Hashmukh vad vi varit med om. Han trodde oss knappt eftersom man skall ha en god portion tur for att overhuvudtaget fa se lejonen.

Sasan Gir National Park ar det enda stalle i varden dar det asiatiska lejonet fortfarande lever. Den naturliga utbredningen for dessa djur stracker sig egentligen anda fran Syrien till ostra Indien. Det asiatiska lejonet var pa vag att bli utrotat pa grund av en hansynslos jakt och till sist fanns det bara 22 djur kvar. Idag finns det 411 djur i och omkring Sasan Gir. Nu ar stammen pa vag att hjalpligt aterhemta sig tack vare det fina arbete som man bedriver i Sasan Gir National Park, men det asiatiska lejonet som art ar fortfarande i stor fara.

Igar akte vi vidare till Junagadh, en av de storre staderna i Gujarat med omkring 200.000 invanare. Det blev ett spontanstopp pa vagen med besok pa en liten bondgard. Vi fick se hur och vad man odlar och traffa manniskorna som bor pa garden. Nar vi fragade var reseledare Hashmukh om besoket var uppgjort pa forhand sa svarade han “No, no, a guest is always welcome in India!” Enligt de gamla heliga skrifterna sa skall Gud en gang komma i form av en framling, sa darfor ar framlingar alltid valkomna och mottas med oppen famn.

Idag ar det Julafton! Passande nog sa bor vi i ett kloster har i Junagadh; Swaminarayn Monastery. Vi bor, sover och ater tillsammans med munkar och pilgrimmer. Ju mer jag far forklarat om de indiska religionerna, desto mer komplicerat blir det, men jag har forstatt att  Swaminaray ar en form av hinduism. Klockan sex pa morgonen borjar klockorna klamta och trummorna spela till munkarnas sang i det stora vackra templet pa garden, sa det blir inga sovmorgnar :)

Junagadh ar en pilgrimsplats for saval hinduer som for jihiniter. For en troende hindu ar det obligatoriskt att en gang i livet besoka det heliga berget utanfor Junagadh. Vi har idag varit vid foten av berget, eftersom Hashmukh ville att vi skulle fa se skillnaden mellan hinduismen och jihinismen. Vi har acksa fatt traffa en sa kallad naken jihinist-munk. De har munkarna lever utan nagra som helst tillhorigheter, de har inte anns nagra klader – himlen och luften ar deras hem. Da de oftast ar pa vandring i skogen sa ar de svara att hitta, ungefar som lejonen i Sasan Gir sa Hashmukh. Med sina goda kontakter lyckades han naturligtvis anda.

Jag vill passa pa att onska alla hemma i Sverige en God Jul har fran 25 gradiga Gujarat! Vi far se nar vi hors igen!

Cecilia

Mer om resan Västra Indien.