månadsarkiv: oktober 2012

Oförglömlig familjeresa i Gujarat

Berättelse från resan Stora Kamelresan.

Av Tuula Torro

Under jul och nyår följde jag med Friluftsfrämjandets oförglömliga familjeresa till delstaten Gujarat i Indien. Resan var väl organiserad av Läs & Res och på plats väntade guiden Hashmuk på oss för att guida oss runt genom historia, religion och natur.

Resan började och avslutades i Mumbai men själva äventyret och inblicken i den indiska naturen, kulturen och vardagslivet skedde i Gujarat. Delstaten som gränsar mot Pakistan har tidigare varit stängd för turister, så på en del ställen hade lokalbefolkningen inte träffat västerlänningar. Nyfiket tittade och fotograferade befolkningen oss och var vi än kom möttes vi av ”hello” och ”what’s your name”!

Gujarat erbjöd en stor variation av natur, allt från skogar till saltöken. Vi reste i städer och till små byar på landsbygden. Djurlivet var rikt med både tama och vilda djur. De första dagarna var vi alla mycket fascinerade av alla kor, getter och hundar som bodde på gatan. I en stad såg vi en ”svensk ko”, svart och vit med små horn. Hon blev så rädd för oss att hon sprang sin väg. Vilda och nyfikna apor träffade vi på under resans gång som vi matade med godsaker. De var mycket förtjusta i söta kex och jordnötter. När vi satt mitt ibland dem var det lätt att följa deras sociala samspel och rangordning. En del av aporna tyckte om att hålla oss i handen medan de åt. De ville väl försäkra sig om att vi inte gick förrän handen var tom.

När vi var i Gir skogen hade vi alla sexton turen att se det asiatiska lejonet och en del av oss såg även jaguaren. ”You are very lucky” sa safariguiden. I nationalparken arrangeras naturskolor för skolbarn och en del av utbildningen är vandringar i Gir skogen. När vi hade passerat lejonen med vår jeep och var på väg mot jaguaren stötte vi på en grupp barn och deras guide på en stig. Det var ”Mulle goes hard core”! Skolans motto är ”Global warming is the last warning”.

Höjdpunkten på resan var vistelsen i byarna. Gruppen delades in i tre mindre grupper och varje grupp bodde i en by. Där fick vi ta del av vardagslivet med matlagning, mjölkning av bufflar och att hämta vatten vid brunnen. För barnen på resan, fyra stycken, blev det en del lek också. Barns lek är universell och tillsammans med de indiska barnen blev det kricket, sånger och en varm samvaro. Kvällarna i byarna tillbringade vi vid den öppna elden, där vi pratade med varandra genom tolk om våra länder, liv och funderingar. Hashmuk och de lokala guiderna gav oss möjlighet att komma människorna vi mötte på vår resa nära in på livet och för min del har det lett till mycket eftertanke när jag kom hem.

 

Mer om resan Stora Kamelresan.