The Golden Journey to Samarkand

Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE

Ända sedan jag var liten flicka har jag drömt om Samarkand . . . Vilken väv är det som spänner våra drömmar? Jag vet inte. Men nu är jag äntligen på väg.

Idag kittlas mitt intresse för Uzbekistan av mer än de klassiska, gyllene städerna Samarkand, Bukhara och Khiva; att få besöka det öde Karakalpakstan, att få en chans att se Aralsjön medan den fortfarande existerar, att få korsa Kyzyl Kum-öknen och övernatta hos nomader och att få njuta av det bördiga Fergana lockar minst lika mycket.

Just nu är jag i transit på Kievs flygplats och om några timmar lyfter planet till Tashkent. Under sexton dagar ska jag resa runt i Uzbekistan tillsammans med vår kommande reseledare Nadia och försöka ta reda på allt som behövs för att Läs & Res nästa år ska kunna arrangera en resa till landet.

Orden blir lätt för stora och beskrivningen platt; därför avslutar jag den här bloggen med James Elroy Fleckers ord (de avslutande raderna ur hans dikt "The Golden Journey to Samarkand"):

We travel not for trafficking alone By hotter winds our fiery harts are fanned For lust of knowing what should not be known We take the Golden Road to Samarkand