Buenos Aires

Buenos Aires ar verkligen en fantastisk stad. Men det galler att man har ratt forvantningar med sig. Om man stallt in sig pa mangtusenariga historiska rotter och fargsprakande marknader som i Mexico City, Cusco eller La Paz sa har man kommit fel. Den ursprungsbefolkning som en gang befolkade centrala Argentina utrotades av europeerna for lange sen. Buenos Aires ar en modern invandrarstad som vaxt explosionsartat under de senaste 150 aren. Buenos Aires var runt forra sekelskiftet en lika attraktiv plats att utvandra till som New York och staden har praglats av spanjorer, italienare, tyskar, ryssar, judar, armenier och araber. Det ar ovanligt att har stota pa nagon vars mor- eller farforaldrar ar fodda i Argentina. Som besokare i Buenos Aires mots man av ett aldrig sinande kulturutbud som utan tvekan kan mata sig med London, Paris eller New York. Det racker med att ta en kvallspromenad langs Avenida Corrientes for att fa en kansla for stadens puls. Kvarter efter kvarter med teatrar, biografer och valsorterade bokaffarer med kunnig personal och oppet till klockan 22. I en stad som fostrat forfattare som Borges och Cortazar borde man kanske inte bli forvanad nar taxichaufforer och turistguider vill prata litteratur.

Nar jag landat i Buenos Aires tog jag taxi till vart hotell i San Telmo, en av stadens historiska stasdelar. Hotellet ligger pa Calle Brasil en bit fran de mer turistiga delarna av San Telmo som kanns allt for mycket som ett Tango-vykort. Pa Calle Brasil finns gronsakshandlare, tvatterier, bagerier och kvarterskrogar. Man far darfor en inblick i stadens smasomniga kvartersliv. Det forsta jag gjorde nar jag checkat in pa hotellet var att ata lunch pa min favortrestaurang Lezama ett stenkast fran hotellet. Det ar en klassisk restauranglokal med vitskjortade kypare dar man ater en treratters gourmet lunch med vin for en 50-lapp. Menyn ar europeisk och det ar gott om aldre vita herrar som avslutar lunchen med en citronlikor. Har moter man ett Europa som for lange sedan dott ut pa var egen kontinent. Men sma detaljer paminner om att man trots allt befinner sig i Amerika. Min kypares ansiktsdrag och hans spanskauttal avslojar att han kommer fran Peru, Bolivia eller kanske nagon av Argentinas andinska provinser uppe i nordvast. En paminnelse om alla de mer nyanlanda invandrare som med sitt arbete bar upp staden. Och en paminnelse om det argentinska klassamhallets etniska fortecken.

Tigran Feiler