Mot Damaskus
Nu ar jag i Lattakia, Syriens storsta hamnstad. Skillnaden mot Aleppo ar enorm. Har vid kusten bar fa kvinnor sloja och stamningen paminner mycket om andra medelhavslander som Spanien eller Grekland.
Mitt andra mote med reseledarkandidaten Santiago i Aleppo gick bra. Han tog mig till en enkel lunchrestaurang med fantastisk syrisk husmanskost. Jag berattade mer om vad arbetet som reseledare innebar och just nu kanns han som den starkaste kandidaten.
Jag var farligt nara att missa taget fran Aleppo till Lattakia igar. Framme vid tagstationen upptackte jag att hotellreceptionisten inte lamnat tillbaka mitt pass. Men min taxichauffor kryssade vant mellan filerna och gjorde resan till hotellet tur och retur pa atta minuter. Jag hoppade pa taget en minut fore avgang.
Att resa med tag i Syrien var over forvantan. Billigt, punktligt och luftigt. Vagen fran Aleppo till Lattakia ar mycket vacker och gar forst genom bordig landsbyggd och sedan over skogskladda berg. Taget bjuder ocksa pa mangder med moten och jag hann med flera intressanta samtal pa den tre timmar korta resan.
Kassab var ingen hojdare. Forsta besvikelsen i Syrien faktiskt. Staden ligger visserligen vackert i bergen nara havet men platsen saknar sjal och kanslan man far ar att det ror sig om en lekplats for Syriens nyrika. Nar vandringsalternativen inte heller overtygade beslutade jag snabbt att inte forlora mer tid och akte tillbaka till Lattakia.
Det borjar bli sent nu och jag ska snart sluta. Imorgon bitti fortsatter jag tillbaka mot Damaskus. Forhopningsvis lyckas jag overnatta pa ett kloster i bergen pa vagen dit.