Great Himalayan Trail – Storm i paradiset

 

Försökte blogga under vandringen på satellit-telefon som Per skulle skriva ned. Bra tänkt, men hörbarheten var usel. Därför kommer mina inlägg nu i den form jag skrev ned dem i Kathmandu. Korta inlägg – Satellit kostar 32 kr/min.

29.9 Droemmen om Kathmandu

Dasain – festivaltiden, aer nog baesta tiden att besoeka Kathmandu. Aeven om jag varit haer kanske 20 ggr sa ar det alltid irriterande att inte hinna se, goera allt man vill och boer. Haer finns otroligt mycket.

Vi saag den enorma stupan Boudanath, foeljde en kremering i Pashupatinath templet, traeffade bokhandlaren i Kathmandu och handlade friluftsprylar till superlaaga priser i turistkvarteren. Aendaa var det en tidig morgonvandring i i medeltidsstaden Bhaktapur som gav de starkaste intrycken, Kvinnorna offrar till gudarna, roeken från te-staanden, barnen som gaar foersta skiftet till skolan i sina prydliga uniformer.

Liten IMG_3906

Liten IMG_2158

1.10 Vandring i nationalparken hela dagen OCH hade tur!

Bardia national Park, oroert tidigare kungligt jaktreservat. Haer finns hela den beroemda sydasiatiska faunan. Kipling och Jan Lindblads vaerld. Ett eldorado foer oss som aer aelskar naturenoch aer lite aeventyrslystna. Vi gick i tre grupper med tvaa guider i varje. I vaeg tidigt paa morgonen. Mycket faagel och hjortar. Alla besoekare droemmer om att faa se noshoerning och tiger. Foerutsattningarna aer den TID man aer ute och TUR!

Tiger! En stor hanne gaar oever aelven. En del av oss ser den och vi andra meddelas paa telefon. En halv timme senare naer alla aer samlade kommer den tillbaka; en lysande faergklick i det graabruna landskapet. Euforisk lycka som senare spaes paa naer en noshoerningsfamilj kommer ned till vattnet foer att svalka sig. Vilken boerjan paa en resa som vi enbart trodde handlade om de hoega bergen.

I morgon flyger vi upp i bergen. Skall vara paa flygplatsen kl 06 och maaste gaa upp aeckligt tidigt.

Liten IMG_2440

Liten IMG_2451

6.10 Sakta uppaat mot Dolpo

Floeg med Tara Air genom djupa klyftor. Det lilla planet tar mark paa 2800 m hoejd, skuttande med aatdragna bromsar. Nu en helt annan vaerld. Haer boerjade en tre dagars fantastisk vandring upp och ned laengs en brusande aelv. “Som att vandra i ett vykort” – ansaag Olle. Stigarna gaar foer det mesta lite upp eller lite ned. Detta kallas “Nepali flat”, dvs naagon slaet mark finns knappast i bergen.

Vi aer nu i den tibetanska byn Ringmo vid den magiskt blaa sjoen Pukshundo. Vackra hus byggda i sten med platta tak och boeneflaggor smaellande i den kyliga vinden som tilltar i styrka mitt paa

dagen. Vaara taelt staar nere vid sjoen. Sjaelv sitter jag nu inne i ett hus och drick tibetanskt smoerte. Fraan det 600 aar gamla klostret hoers maessandet av buddistiska texter. Just nu kommer Olle och Anton daerifraa laett berusade av rakshi -“Aa, vilken resa”.

Vi har en vilodag haer paa 3700 m. I morgon gaar vi “djaevulsstigen” mot hoegsta passet paa 5500 m och det beroemda klostret i Shey.

Liten IMG_2520

Liten IMG_2682

Liten IMG_2793 

12.10 Fraan Saldang paa satellittelefon

“Djaevulsstigen” var vael inte saa laeskig som namnet antyder, men rejaelt haeftig ovanfoer den Photoshop- blaa sjoen Pukshundo paa 3700 m. “Som en porrtidning foer fotografer” ansaag Danne i en av sina maanga traeffande kommentarer. Men vi skulle hoegre. Under tvaa dagar slet vi oss upp till hoegsta passet Kang La paa 5500 m. Vi gaar paa maang-hundraaariga karavanstigar, hoegt upp, djupt ned och laengs laanga bergssidor. Ofta moeter vi karavaner med lastade jakar och mulor. Landskapet aer kargt haer ovanfoer traedgraensen. Bergsfaar och lammgam ser vi ibland. Dock ingen snoeleopard.

Naagra dagar senare aer vi i byn Saldang pa 3800 m. Skoerden av korn aer i full gaang. Det taktfasta dunket av slagor hoers hela dagen och agnarna yr i vinden.

Tashi delay – den tibetanska haelsningsfrasen ropas fraan alla haall. Besoekte den foervaansvaert fina skolan foer klass 1 till 6.

I morgon gaar vi uppaat mot byn Koma. Christina som inte maar saa bra har nu faatt en haest vilket goer att hon kommer fram laangt foere oss.

Liten IMG_2892

Liten IMG_2962

Liten IMG_3068

Liten IMG_3177

Liten IMG_3322

 

 

16.10 Katastrof!

I Khoma kom det snoe paa kvaellen. Snoeade hela natten. Mycket, men ganska bloett. Tvingas ta ut var sista reservdag och besoeker bl a skolan. klass 1 – 5. Stolta visar laerarna upp sina klasser. Mycket tycks fungera trots de extrema omstaendigheterna – kylan, fattigdomen och de enorma avstaenden. Pratar med laerarna i tvaa timmar och beslutar stoedja skolan med en laerarloen under en laengre tid

Efter fyra dagars vandring mellan byar som ser ut som i de gjorde i Tibet for 50 aar sedan naar vi Vaerldens vackaraste by – Charkabhot. Haer pa 4200 m hoejd ligger snoen och hoegre upp aer passen omoejliga att ta sig oever. Var vaeg oever Sangda La 5500 m aer spaerrad. Ovaedret aer det vaersta man kan minnas och har hittills resulterat 39 doeda, men oever hundra saknas fortfarande – turister och nepaleser. Den stoersta katastrofen for den nepalesiska turistindustrin sedan inboerdeskriget.

Oss gaar det verkligen ingen noed paa, men vi kommer inte laengre! Vi maaste evakueras med helikopter. Kommer, kommer inte? Den kom, en jaettelik rysk helikopter lyfte ut oss alla hela vaegen till Kathmandu.

Snoepligt slut paa en otrolig vandring. Missade de sista fyra dagarna, men alternativet hade kanske varit att stanna i Dolpo tills vaaren smaelte snoen.

Liten IMG_3472

Liten IMG_3585

Christian Jutvik

Sydindisk mat – Sanjoo på resa

flytande

Sanjoo Malhotra leder vår resa Sydindiens smaker som går 27.12. Han är nu tillbaka i Indien, bl a för att hjälpa sina gamla föräldrar. Annars är Sanjoo bosatt i Sverige sedan länge. Här kan du läsa hans berättelse, bl a med en kul film. BLOG: https://sanjoomalhotra.wordpress.com/2014/07/30/chennai-morning-walks-design-kolams-and-crispy-dosais/

Till vardags leder kurser i indisk matlagning i Stockholm. Han meddelar nu att du får 20% rabatt på kurserna om du uppger “Läs & Res”

Jakten på den blå-hjälmade vangan

bluehelmeted vanga

Sista dagen. De flesta av oss 17 i gruppen gick iväg tidigt på morgonen för att leta efter den märkliga fågel som lockar ornitologer från hela världen. Tre timmar för att nå platsen där man hittat ett bo. Stort imponerad av mina medresenärerers uthållighet och uppblommat fågelintresse. Förklaringen är förstås vår reseledares smittande entusiasm och imponerande kunnighet. Själv vägrade jag. Inte sex timmar i snårskogen för en fågel!

Så kom gruppen tillbaka, upprymda över att ha tagit bilder av den otroligt sällsynta blå-hjälmade vangan. Och jag grämde mig förstås, vilket en av våra guider måste ha sett. “No worry sir, we can go, still time before dark if we walke fast and take shortcuts”.

Ingen tvekan. Full fart iväg på leriga småstigar, över vattendrag genom den orörda regnskogen. Guidens “shortcuts” var gansk tuffa. Vi hittade fågeln vid boet. Då flög den! Allt förgäves? Nej, efter en halvtimme var den tillbaka med en liten kameleont i näbben. Hurra, riktigt bra bilder! Strax före mörkret tillbaka vid vårt lilla hotell och jag var nöjd med denna sista dag i Madagaskars regnskogar.

En researrangörs summering;
- Hotellen var en fröjd, med något undantag. Flertalet blev en upplevelse i sig, vilket kanske var något nytt för mig.
- Maten fantastisk. I nationalparkerna är man hänvisad till hotellet. Alltså lyx-mat till ett (relativt) högt pris.
Zebu-biffen vill jag rekommendera.
- Transporterna funkade trots att;
Tåget bara gick på måndagar.
Båten bara gick på fredagar förutsatt att det var normalt högvatten och inte blåste för mycket.
Inrikesflyget bara gick på torsdagar.
… och allt kunde ändras, ställas in utan förvarning.

Målet var Masoala, ett av jordens “nature-hotspots”. Men på en riktig resa är det inte enbart slutmålet som är viktigt. Lika viktig är vägen dit.

Christian Jutvik

Masoalahalvön – en av världens ”nature hotspots”

Med vår buss till M.Yvongo. Inte många km, men åtskilliga timmar. Båten till Maroantsetra gick vid högvatten klockan två på natten. Vila på underbart hotell med orkidéer i trädgården och den röda tomatgrodan i kloaken.

Nu på Masoalahalvön, en av jordens tio ”nature hotspots”. I morse såg vi tre lemurer. Fick perfekta bilden av den smaragdgröna mantella-grodan och den stora panter-kameleonten. Bara det som fotograferats räknas! Igår hittade vi två ormar och en tenrec, ser ut som en igelkott, men är det inte. Varje dag erbjuds vi flera vandringar på mellan två och sex timmar i regnskogen. Dessutom frestar bad och snorkling över koraller. Sällan somnat efter nio. Imorgon sex timmars vandring för att leta efter den blå-hjälmade vangan. För de som fortfarande vill och orkar. Lemurer får vi på vägen.

I övermorgon börjar den långa resan hem från en resa som givit mig fantastiska upplevelser i naturen och i sådan mängd att det kommer ta lång tid att sortera både intryck och bilder.

Christian Jutvik

Dia Soa och fisk med vaniljsaas!

Trevlig resa – Dia Soa – heter taaget som gaar en gaang i veckan fraan hoegplataan till oestkusten. Tvaa vagnar och naturligtvis ekonomiskt ett vansinne. Men detta aer Madagaskar! Laangsamt, max 40 km/tim, nedfoer de branta bergen i skarpa kurvor och stopp i varje by foer att lasta traekol och bananer.

Mycket har vi redan sett i nationalparkerna daer naestan allt man ser aer unikt och bara finns daer. Men det resebrevet foersvann och faar beraettas senare och paa annat saett.

Innanfoer kusten ligger vatten systemet Palanganes med sjoear och aelvar foerbundna med graevda kanaler. Baat i sex timmar med strandhugg i fina, ganska vaelmaaende byar och lunch vid Indiska Oceanens strand. Jag badade, men lite fegt, i de ruggiga vaagorna.

Avslutning vid en lyxig resort mitt i ett privat reservat. Nu fattar jag varifraan all naerbilder paa lemurer kommer ifraan! Halvtama hoppade de i traeden kring restaurangen i foerhoppning om att bli bjudna paa bananer. Jag hade en som snodde omkring paa verandan till mitt rum. Inne i skogen hittade vi fler leurer bl a den fascinerande Indrin som bjoed paa en konsert med sina laanga, isande skrik. Om jag kunnat tekniken skulle jag lagt ut en ljudfil. Kameleonter hittade vi lite oeverallt i buskarna, inte de stora, spektakulaera, flerfaergade som vi saag i Mantadia, men maanga olika. Dessutom en iguan – finns bara paa Madagaskar utanfoer Sydamerika. En paaminnelse om att kontinenterna en gaang haengde ihop. Laanga fullproppade dagar, oeverraskande god mat goer att det inte aer naagot problem med nattsoemnen. Visste du att Madagaskar har vaerldens baesta biff?

I dag paa morgonen med baat i tre timmar laengs kanalerna till hamnstaden Toamasina. Varmt, saa varmt att allt aer staengt och gatorna tomma mellan 12 och 14. Passade daa paa att aeta lunch. Femton kr kostade det pa stans lyxigaste restaurant. Faersk fisk med vaniljsaas! Ett sjaelvklart val. Haer fiskas oeverallt och vi befinner oss faktiskt paa vaniljkusten.

Christian Jutvik

Snåljåpen till Arlanda

Till Arlanda är för många den dyraste sträckan på resan.
Inte för mig!
10.31 från Centralen pendeltåget till Märsta
Vänta i 7 min
Buss 583 till Arlanda. Ankomst 11.35
kostnad 0 kr med SL-kort. 1 tim och 4 min

Flygbussen tar 45 min och kostar 99 kr
Arlanda Express tar 20 min och kostar 260 kr

Till Antananarivo anländer jag 05.30.
Flygbolaget heter Air Mad.

Här kan du följa min slingriga resa i tre veckor på den röda ön. Fast vi skall förstås till regnskogarna i nordöst, till Masaola halvön – en av världens “nature-hot-spots”.

En första vandring

Från Marrakesh begav vi oss med lokalbuss i två timmar norrut. Vägen kantades framförallt av olivträd som fanns i massor. Kung och regering försöker uppmuntra olivplantering och subventionerar helt alla plantager. Anledningarna är främst två: olivträd kräver inte mycket vatten vilket är en stor fördel i vattenfattiga Marocko, samt att olivträd kan bli väldigt gamla (1000 år). På lång sikt kan det nog betala sig, med andra ord.

När bergen började torna upp sig bytte vi buss och tog en minibuss upp längs bergssidorna. Utsikten bestod av böljande kullar med låg vegetation som skiftade i många färger av grönt med den röda jorden som underliggande täcke. Här var det väldigt mycket svalare än i Marrakesh! Vi inledde besöket med att äta lunch hos en lokal familj. Först serverades sallad – salade marocaine – som är hackade tomater med lök men med vissa variationer. Därefter kom teet – the marocaine – som innebär grönt te med en stark mintsmak efter att de stoppat i en sorts mynta i tekannan och en hel del socker. Redan en favorit hos några i gruppen. Höjdpunkten var dock tagine! Det är en gryta som i timmar kokas mör. I det här fallet bestod den av kyckling och grönsaker – himmelskt!

På eftermiddagen bestämde vi oss för att ta en första liten vandring. Vi gick ned till det som är en naturlig bro som vi tidigare passerat med minibussen. Under årtusenden har den lilla floden gröpt ut berget och bildat en gigantisk sal med öppningar åt båda hållen. Minst 100 meter i takhöjd. Nedför trapporna gick vi tills såg salen uppenbara sig så sakteliga och blev större och större. Vid stranden av bäcken/ån hade familjer picknick.

Därefter gick vi två timmar bland traktens små jordlotter och bevattningskanaler. Sköldpaddorna utnyttjade solen och värmde sig längs kanalerna. Överallt växer oliver och mandel. På kvällen avslutade vi dagen på vårt fina hotell med att äta ännu en tagine – även denna oerhört god.

Nästa dag vaknade vi och gick ut för en dagsvandring. Vi började i en liten by som gick genom. Husen var byggda i traktens röda sten. Nästan varje hus hade en liten toppig byggnad i anslutning till huset. Det var en liten enmanshammam, alltså en liten bastu för en person. Ungefär som i Sverige där många har sin egen bastu. Under några timmar gick i det lätt kulliga, öppna landskapet. Vi hade med oss Abdul som vi ätit lunch med dagen innan som känner till de lokala stigarna. Efter ett tag sluttar det nedåt och en utsträckt by breder ut sig för våra ögon. Väl i den pustar vi ut under ett olivträd och serveras mintte tillsammans med nybakat bröd, färskost och olivolja av en familj.

Vi fortsätter nedåt i sluttningen och Khaled pekar ut spår från en svunnen tid. En gång var marken vi stod på havsbotten som rest sig ur havet. Kvar var spår från en dinosaurie i den forna leran. I några timmar vandrar vi mellan odlingar av druvor, mandlar, fikon och över kanaler i den frodiga dalen. Vi har sällskap av nyfikna barn som sällan ser utlänningar i sin hemtrakt. Vi kommer fram till en flod som knappt har något vatten i sig men flodbäddens bredd vittnar om att den årligen är fylld. I skuggan serveras en picknick med små köttbullar, haricots verts och aubergine i olika röror. Nybakat bröd är tillbehör och det avslutas med färsk frukt och det eviga minttet.

I någon timme vandrar vi uppför flodbädden innan vi viker av upp mot kullarna. Genom stundtals tät vegetation går vi kulle upp och ner och tittar på de omgivande bergen i skiftande kulörer. Bergen är ofta kala men ser stundtals ut att vara draperade i guld på grund av det linvita gräset som växer i sluttningarnas lapptäcke.

Dagen avslutas med att åka fullsmockad taxi tillbaka till hotellet ackompanjerat av arabisk musik på högsta volym och personer hängandes ut ur dörrarna. En värdig avslutning, som innan duschen blev en välkommen syn för att få bort halva Atlasbergen som samlats på sig under dagen.

Nästa dag beger vi oss till Fes, Marockos kulturella och intellektuella huvudstad…

/Sverker

Sverker vandrar i Atlasbergen

Har inte hittat något internetcafé som inte har nednötta tangenter, så jag får skriva på telefonen istället:

Det var kväll när planet började sin inflygning mot Marrakesh. Jag skuttade av planet men det gjorde inte min ryggsäck som nästa morgon kom från Zürich. Själv kom jag från Barcelona…

Efter en taxifärd med trevliga Ali “very very very welcome” blev jag avsläppt i Marrakesh Medina. Det betyder den gamla, muromgärdade delen av staden. Min arabiska är minst sagt knackig och ligger på ungefär samma nivå som min skolfranska (tres chaud har jag börjat komma ihåg betydelsen av) men efter ett tag hittade jag fram till Läs & Res hotell med hjälp av några lokala förmågor.

Anledningen till att jag följer med på resan är att vi har en ny reseledare i form av Khaled. Han är auktoriserad bergsguide och kommer från en by i centrala Atlasbergen, men bor numera i Marrakesh. Läs & Res reser med en filosofi som skiljer sig från vanliga researrangörer, och vi försöker ge mer flexibilitet till individen. Reseledaren förväntas berätta om sitt lands kultur, historia, samhälle, geografi och allt som man stöter på under en resas gång. Därtill kommer man till platser som i vissa fall aldrig besöks av utlänningar. Allt detta ställer större krav på våra reseledare än vad som är brukligt. Därför försöker vi säkerställa att alla reseledare känner till vår filosofi då de är vår största resurs. Khaled verkar vara ett fullblodsproffs som kan navigera i alla miljöer. Efter den här turen kommer han vara en välslipad diamant!

Hotellet jag bor på ligger i hjärtat av Marrakesh, med utsikt över Djemaa el-Fna, Marrakesh epicentrum. Om kvällarna fylls torget med ett osande skådespel. Här trängs ormtjusare, turister, juiceförsäljare, åsnor, växtförsäljare och mycket, mycket mer. Då slår även matställena upp, när dagens obarmhärtiga värme har lagt sig. Man kan då välja bland sjuttioelva sorters kebab, fårhuvuden, calamares, torkad fisk, mängder av sallader, raderna av tangines och mer därtill. Bra ställe för den som råkar gilla god mat! Mina egna cirka tio grillspett (visste inte innan) försatte mig i ett tillstånd som bäst kan liknas vid en anaconda som ska smälta ett smärre hjortdjur.

De heta timmarna mitt på dagen kan man med fördel spendera inne i den täckta basaren. De små gränderna sprudlar av liv och kommers. Här säljs hantverk från Marockos alla delar och försäljare kommer för att sälja sin bys egentillverkade hantverk. Mycket produceras även på plats i färgerier och slagerier. Det är en upplevelse att tappa bort sig i de milslånga, snirklande gränderna, vilket man oundvikligen gör. Ibland kommer man in i andra specialiserade delar av “souqen” där försäljarna specialiserat sig på något annat. Marknaden används av turist som lokalbo samt rik och fattig. Ofta blir man erbjuden te för att de vill få en att stanna och alla verkar – som av en slump – ha en kusin i Sverige eller Norge. Du får då tillfälle att använda dig av prutandets ädla konst där många trick är tillåtna: besvikenhet, bedjande blickar och mycket humor.

Marrakesh är en spännande stad med mycket folkliv och intressanta platser att besöka. En gång var det en oerhört rik stad och har en synnerligen rik historia som på sina ställen visar sig. Marockos växande popularitet bland turister gör att den tidigare nedgångna medinan fått sig en ansiktslyftning. Staden i sig har idag en internationell prägel över sig då den även lockar till sig ekonomiska flyktingar från de omkringliggande länderna. Några av dessa är på väg till Europa men många ser även möjligheterna i ett land som ännu inte berörts nämnvärt av den arabiska våren.

Imorgon går trippen till Imi-n-Ifri där den första vandringen sker. Då får gruppen se delar av Marocko som turister sällan ser! Området är nämligen väldigt bördigt och här växer vindruvor, olivträd, granatäpplen, majs, squash och mycket mer.

På återseende snart!

/Sverker

 

Spice up your life – Sydindisk matlagningskurs

Berättelse från resan Sydindiens smaker.

Vägen till Indiens mångbottnade själ går bäst via magen: genom maten kan du upptäcka landets färgstarka kultur. Maten man äter kan avslöja sitt ursprung, sin status i samhället och vilken religion man tillber. Det frodiga södra Indien är det perfekta avstampet för en sådan upptäcktsfärd genom risodlingarna i Keralas Backwaters, de böljande kullarna av tebuskar i Munnar och de gigantiska matsalarna i det heligaTirupati.

Du får en unik chans att lära dig laga genuina sydindisk  indiska rätter som sällan eller aldrig serveras på indiska restauranger i Sverige. Den indiske matlagningsgurun Sanjoo Malhotra bjuder generöst på expertkunskaper från sitt forna hemland. Sydindisk mat är en lysande blandning av smaker, färger, kryddor, näringsbalans, doft, smak och visuella intryck.

Förutom att ni får lära er laga flera olika indiska rätter så lär Sanjoo ut det viktigaste att veta om sydindisk matkultur. Skillnaden mellan nord-och sydindisk mattradition. Ni delas in i olika lag som ansvarar för en eller flera rätter i den avsmakningsmeny som ni sedan äter av tillsammans.

Så här kan en kväll se ut:

17,30 Vi inleder kvällen med Sanjoos kryddskola. 17,50 Dagens meny presenteras, mellan 5 och 7 olika rätter, med inspiration från olika regioner i Indien 18,00 Vi delas in i olika grupper och arbetet börjar under ledning av Sanjoo. 19,00 Förrätt. 20,15 Vi sitter ner och äter, dricker och umgås. 21,00 Alla får en goody bag med de kryddor som vi fick lära oss om på kursen. Som en liten inspirationskälla till att pröva på färdigheterna i hemmet, så att vi blir riktigt duktiga på att laga läcker, indisk mat.

Datum och Tid:

Sydindisk  vegetarisk matlagningkurs : 13 maj kl 17.30- 21.00

Sydindisk icke- vegetarisk matlagningskurs: 29 maj kl 17.30- 21.00

Pris: 1 klass 795 kr, 2 klasser 1500 kr

I priset ingår tre timmars kurs, kursmaterial, samtliga kostnader för maten och ett kryddkit för hemmabruk. Varje kurs avslutas med en middag. Vi kommer även att besöka en genuin indisk kryddbutik (endast för er som går 3 kurser).

Boka via  info@ootbtravel.com eller ring 0707184609! 

Mer om resan Sydindiens smaker.

A unique food trail in South India

Berättelse från resan Sydindiens smaker.

To get to the heart of India you have to go via the nation’s stomach: food is a true way of experiencing India’s diverse culture. Based on the food one eats, one can identify where one comes from and sometimes also which religion one belongs to. We want to take you on an extraordinary food trail through warm and wonderful south India which grows the most exotic spices in the world – black pepper, cloves, cardamom, cinnamon, ginger, turmeric etc. Rainfall is abundant and so is the supply of fresh fruit, vegetables, rice and the omnipresent coconut.  South Indian food is a brilliant blend of flavors, colors, seasoning, nutritional balance, fragrance, taste, and visual appeal.

The trip is the first of its kind from Scandinavia and offers an authentic, hands-on cultural experience of South India. The journey through the four southern states includes visits to tea, coffee and spice plantations, vibrant markets, farm visits, private homes, cooking classes and provide insights on religion, culture and society through food.

We will start our journey in the historic city of Cochin in Kerala which has hosted the spice trade for thousands of years bringing early Christians, Jews, Arab traders and then the Europeans to its shores. We will learn about the rich spice trade, visit the fish & spice market, learn how to cook the food of the Syrian Christians and experience the food & culture of the Jews of Kerala. In Kerala’s scenic backwaters you will live in a Hindu village where you can observe the local fishermen, visit the many rice fields, see toddy making and participate in the cooking process with the local women from the village. In the evergreen mountains you will pluck your own tea leaves and exotic spices. In Kannur the lady of the house will teach us her seafood specialties from the coastal region of Malabar and in Tellicherry we will experience the richness of the Muslim Moplah cuisine. The Kerala trail ends with a rich nature visit to a national park with the highest concentration of tigers in the state.

In the state of Karnataka we will start with the wonderful hills of Coorg, experience and learn about their unique food culture that includes pork, live in and learn about the rich south Indian coffee at a coffee plantation and trek to the highest peak in Coorg. We will then move to the plains under Nandi Hills, a beautiful farm that practices natural farming and participate in the entire cooking process – from farm to table under professional guidance! Here you have an option to visit a vineyard in the vicinity. From the countryside we will visit the cosmopolitan city of Bangalore, the center of India’s IT industry. Here we will take a food walk and experience the vibrant street food from all the corners of India and eat a traditional thali in the legendary Mavalli Tiffin Room, served on a silver tray.

The journey continues to the state of Andhra Pradesh and Tirupati where you travel to the world’s most visited holy place – Venkateswara temple. An average of 30 to 40 million people visit the temple annually and if you are lucky, you will serve in the temple’s giant dining room that is feeding the pilgrims. The food of Andhra Pradesh can be very fiery. From Tirupathi we will move to Chennai and experience the wonderful vegetarian treats and Chettinad cuisine. South Indian cuisine is rice based. Rice is combined with lentils to make wonderful dosas, idlis, vadas and uttapams. These items are delicious besides being nourishing and digestible (due to the fermenting process). They are combined with sambar (dal), rasam (tamarind dal), dry and curried vegetable and pachadi (yogurt).

In Chennai we will organize a charity lunch that will be prepared with the help of the travelers who will also serve the lunch. The trip ends with a fantastic meal at Sanjoo’s parent’s home.

This once in a lifetime experience takes you through seas and lakes, mountains and forests between different states, religions and social classes. Authentic Indian food, real meetings & learnings, out of the box dining experiences are promised. We offer you an opportunity to the tastiest way to India.

To give you a preview and taste of India, our tour guide Sanjoo Malhotra is organizing cooking classes with a focus on South Indian Cuisine. For more information please check  http://ootbtravel.com/?p=1890

Mer om resan Sydindiens smaker.